Stepping StonesFÖSS
I skärgården


Projektets slutrapport

Leaderprojektet Stepping Stones – byaplaner för små öar avslutades 31.10.2009. Projektet resulterade i tre byaplaner, för Nötö, Ruotsalainen och Vänö, tre ö-byar i tre olika kommuner. PDF-filen kan öppnas med bl.a. Adobe Reader.


Om projektet

Projektets målgrupp är befolkningen på öar, särskilt sådana öar utan fast förbindelse. Syftet med projektet kan beskrivas vara tudelat: dels är målet att öka öbornas påverkningsmöjligheter och stödja dem i att organisera sig för att tillsammans kunna förbättra levnadsvillkoren för dem, dels att konkret utveckla service och infrastrukturen på öarna. Ett mål är konkreta byaplaner.

Resultatet kommer också att konkret synas i ett byakontor med uppgifter att fortsätta arbeta för de tidigare nämnda målen, dvs. att utveckla både möjligheter att påverka samt servicen på öarna. I framtiden innebär detta att invånarnafår stöd för att arbeta och leva på öarna - trots förändringar som bl.a. kommunsammanslagningar - samt att skärgårdsöarna hålls levande och attraktiva som boendemiljöer.

Stepping Stones vill öka öbornas inflytande

Ett övergripande mål med projektet är att öka öbors möjligheter att påverka utvecklingen av den egna omgivningen. I det ingår hur öarna i de nya sammanslagna kommunerna kan skapa förutsättningar till att utvecklas och överleva som levande miljöer. De lokala invånarna ska stödjas i att själva utveckla sin boendemiljö och aktiveras i strävandena efter att anpassa sig i de nya kommunerna.

Tillsammans med öborna ska utvecklingsplaner som går att förverkligas läggas upp. I detta arbete är det särskilt viktigt att beakta skärgårdens särdrag. Ett viktigt mål är att skapa fungerande nätverk för invånarna på öar, samt öka växelverkan mellan öar. Att bo och verka på en ö innebär många särskilda utmaningar, vilka förenar människor i skärgården oberoende av avstånd. I nätverksbyggandet ska bya- och hembygdsföreningar samt fritidsfolk involveras.

Byaplaner görs på öar som saknar väg- eller broförbindelse. Utflyttningen från dessa har medfört att deras samhälleliga påverkan alltjämt har minskat. Det är viktigt att försöka hålla kvar bosättningen på öarna för att en levande skärgård ska kunna bevaras.

Den ökade turismen och den större mängden människor som pendlar i skärgården leder också till ett ökat behov av utvecklandet av öarna och deras infrastruktur, så som bättre förbindelser och service. Projektet arbetar för en hållbar utveckling för skärgården och fram för allt för de öar som saknar fast vägförbindelse.

De som bor i skärgården kan uppleva sina påverkningsmöjligheter som små. Öborna är i minoritet i nästan alla kommuner, och har i flera fall blivit ännu mindre minoriteter i samband med de nya kommunsammanslagningarna. Detta gäller fram för allt öarna som från och med 1.1.2009 tillhör de nya kommunerna Nådendal, Kimitoön och Väståboland, vilka därför föreslås vara med i ett första pilotprojekt.

Byaplaner och byakontor

I projektet skapas nätverk inom ramen för ett pilotprojekt, med syfte att skapa utvecklingsplaner utifrån de behov som de ifrågavarande öborna har. De pilotöar som är med grundar på sitt område ett byakontor - ett servicekontor för små ideella allmännyttiga föreningar - som kunde hjälpa föreningar med bokföring, byråkrati mm. Byakontoret kunde öka föreningarnas synergi, byarna får ett nätverk för deras föreningar. Om byarnas krafter slås ihop, hjälper det öborna att skapa något nytt genom att människor kunde känna varandra bättre på mellan olika öar. De fritidsboendes kapacitet och kunskaper kunde också förenas med den fasta bosättningens kunskaper. Varje förening bibehåller förstås sina egna uppgifter i nätverket som kunde fungera på hela pilotområdet.

För planerandet och koordinerandet av planerna behövs en projektledare. Lokala aktörer deltar med att utveckla mera detaljerade utvecklingsplaner för sina egna områden.

Projektet inleds med ett pilotprojekt med syftet att öka tron hos öborna på några utvalda öar att kunna påverka sin omgivning och de politiska aktörer som finns nära dem. Pilotprojektet bidrar till att inspirera andra öar till dylika aktiviteter. Som mål väljs tre typer av öar med fast bosättning från olika håll i Finland.

I projektet är med Borstö (Nagu, Väståboland), Nötö (Nagu, Väståboland), Palva (Velkua, Nådendal), Ruotsalainen (Rimito, Nådendal) och Vänö (Dragsfjärd, Kimitoön).

En satsning är också att öka samarbetet mellan den finsk- och svenskspråkiga skärgården, där man utvecklar ett ökat utbyte med varandra. Konkreta åtgärder för en sådan utveckling är t.ex. ordnandet av program för ungdomar över kommungränserna.

Byaplaneringsprocessen innebär också att lära ut nya arbetsmetoder, hur byarna kan påverka kommunens framtidsplanering i storkommunerna. En viktig fråga att arbeta med är hur pilotöar kan lära ut nya arbetsmetoder och själva vara starka aktörer i regional utveckling, när ett litet kommuncentra inte mera finns nära och små öar inte mera har egna kommunfullmäktige o.s.v. Byaföreningar har ett stort ansvar och en viktig roll i att utveckla egna områden i framtiden.

Byaplaner som har en allmän utvecklingsplan samt investeringsprogram på pilotöar, byaplanerna ska också innehålla konkreta åtgärder, som hur man finansierar och förverkligar investeringarna och vem som har huvudansvar att leda och övervaka hur byaplanerna förverkligas i samarbete med andra aktörer. En målsättning för Stepping Stones är att de lokala invånarna, efter projektets slut, fortsätter byaplanering och att utveckla sina öar och att de har större kännedom om och intresse av att utveckla sina möjligheter i skärgården.

Aktörer och finansiering

Som projektsökande verkar Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS). Byaplanerna förverkligas tillsammans med lokala bya- och hembygdsföreningar samt övriga lokala aktörer. Det är viktigt att redan i början av processen, på planeringsstadiet, få med de lokala invånarna.

Samarbetsgrupper i utvecklingsprojektet är till en början: I samma båt – Samassa veneessä rf ry, Pro Saaristo ry, Vänö Vänner rf, Nötö Hembygdsförening rf och Velkuan saaristolaisyhdistys ry.

Projektet vill ha med också andra föreningar med både ö-bor och fritidsbor, kommuner, församlingar, privata väglag, miljöföreningar, miljöorganisationerna, t.ex. Skärgårdshavets nationalpark, Biosfärområdet.

Projektet har fått understöd av Leader och Svenska kulturfonden.

Om namnet Stepping Stones

Outi Tikkanen förklarar namnet Stepping Stones:

Termen Stepping Stones kommer biologin och ekologin. I bevarandet av arterna, särskilt de utrotningshotade arterna, är det ofta ett problem att det finns allt färre passande livsmiljöer för dem. Kvar finns sällsynta, i spillror och i värsta fall områden som finns för långt borta för att arten ska från varandra för att organismen ska kunna sprida sig. När man planerar användningen av ett område försöker man ta hänsyn till att arterna ska kunna förflyttas till nya passande områden. Ofta förhindras dock detta av att människor har förändrat omgivningen med byggnader och vägar.

Stepping Stone kallas mindre områden, plättar med liv mellan två större områden, längs med vilka organismen kan förflyttas. Organismen flyttar från stepping stone till stepping stone och till sist till ett tillräckligt stort område där det finns livsbetingelser. Stepping stones är vikiga steg på vägen som gör att arterna hålls vid liv och forsätter sina släkten.

Öarna kan ses som "livsplättar" för skärgårdsborna mellan vilka man behöver stepping stones. Olika slag av brobyggandet och nätverk, stöd för öarna, kan ses som viktiga stepping stones för öborna. Utan stepping stones är boendet på isolerade små plättar inte möjligt.